 |
| Det första brittiska flygplanet som nödlandade i Jämtland (och Sverige) under andra världskriget: En Fairey Swordfish Mk.I med beteckning L2860 tillhörande 325 sqn, Royal Navy. Foto: Gösta Sundberg (trolig). |
Under andra
världskriget nödlandade eller havererade fler än 300 utländska
militärflygplan på svenskt territorium. Merparten av dessa kom från
Tyskland, Storbritannien och USA. Av dessa finns fem dokumenterade
fall som ägde rum i Jämtland och Härjedalen.
Tysklands invasion
av Danmark och Norge den 9 april 1940 var en brutal väckarklocka för
många svenskar. Andra världskriget var plötsligt väldigt nära
och frågan som alla ställde var: Skulle Sverige också invaderas av
den tyska krigsmakten? I Jämtland och Härjedalen skickades i all
hast militär till gränsen mot Norge. Den 17 april besköts
ett tyskt plan av ett svenskt luftvärnsautomatkanonbatteri vid
Storlien. Efter denna incident skedde överflygningar av tyska plan
vid Storlien på daglig basis och bemöttes av svensk luftvärnseld.
Det finns dock inga uppgifter om att något tyskt plan skulle ha
skjutits ned eller skadats i området.
Den första
nödlandningen i Jämtland ägde rum klockan 05:30 på morgonen den 3
juni 1940. En Heinkel He 111 H-2, som drabbats av felorientering till
följd av nedisade instrument, tvingades nödlanda på en myr i
närheten av Gäddede. Svensk militär, tillhörande ett
bevakningskompani från Jämtlands fältjägarregemente I 5, var
snabbt på plats och kunde ta hand om besättningen på fyra man.
Besättningen internerades på Kronobergshed fram till den 12 juli
1940. Flygplanet undersöktes och demonterades av personal från F 4
Frösön, varefter det så småningom skickades med järnväg till
Tyskland den 23 november.
 |
| Tysk Heinkel He 111 H-2 som nödlandat på en myr i närheten av Gäddede. Foto: Edvin Johansson. |
I samband med
neutralitetsdeklarationen 1939 hade Sverige tydliggjort att samtliga
främmande flygplan som kränkte gränserna skulle beskjutas. I
händelse av att flygplan landade i Sverige skulle både flygplan och
besättningar omhändertas. Ett läger för nödlandade tyska flygare
upprättades i Kronobergshed hösten 1939. Genom utväxling av
brittiska flygare och annan militär personal kunde så småningom
samtliga tyskar återvända hem och lägret stängas den 12 juli
1940. Men då kriget fortsatte kom så småningom nya läger att öppnas.
Det första
brittiska militärflygplanet att nödlanda i Jämtland (och Sverige)
var en Fairey Swordfish Mk.I. Trots att Norge hade kapitulerat den 10
juni fortsatte Royal Navy att utföra attacker mot tyska mål i landet, bl a
från hangarfartyg utmed kusten. Natten mot den 22 september 1940
lyfte sammanlagt 11 st. Fairey Swordfish samt 6 st. Blackburn Skua
från HMS Furious för att
bomba fartygsmål i Trondheims hamn. Efter utfört uppdrag satte
flygplan L2860 (en Swordfish
från 825 sgn) kurs tillbaka
mot hangarfartyget, men efter att ha misslyckats med att lokalisera
det i mörkret valde besättningen istället att försöka nå
Sverige. Utan kartor över
Sverige och med sinande bränsletankar
valde man att nödlanda på sjön Krycktjärn, c:a 9 km öster om
Stugun. Innan dess hade man
flugit längs med sjön Gesunden flera gånger och varit nära att
bli beskjutna av ett LV-batteri på Forsberget vid Krångede
kraftstation.
Besättningen
på tre man klarade sig oskadda och blev först omhändertagna av
lokal polis, för att sedan överlämnas till personal från F 4. Två
av besättningsmännen fick resa hem till Storbritannien i december
1940 medan den tredje fick vänta till den 9 september 1941. Flygplanet
sattes under bevakning men
utsattes, enligt uppgifter, för plundring dessförinnan. Bl a ska
sporrhjulet och radion ha försvunnit. Efter bärgning forslades
planet till F 4 på Frösön där det demonterades. Delar skickades
till SAAB och Flygförvaltningen för undersökningar. Kropp och
vingar såldes som skrot medan motor, propeller och andra delar
lagrades vid F 3 Malmen.
 |
| Fairey Swordfish Mk.I som nödlandade vid Krycktjärn i närheten av Stugun den 22 september 1940. Foto: Gösta Sundberg (trolig). |
 |
| Ytterligare en bild från haveriplatsen vid Krycktjärn. Foto: Runo Stenström. |
Det
skulle nu dröja ett och ett halvt år innan nästa nödlandning ägde
rum i Jämtland. Med det inte sagt att främmande krigsmakt slutade
använda sig av svenskt luftrum. Den 9 juli 1941 tecknades ett första
avtal mellan Tyskland och Sverige om ”kurirflygningar” över
svenskt territorium. Det rörde sig om transporter av personal, förnödenheter och krigsmaterial. Enligt avtalet skulle flygningarna ske
utefter tre bestämda linjer och anmälas
i förväg till försvarsstaben. Trafiken
skulle dessutom skötas
av främst civila, obeväpnade flygplan. Oftast rörde det sig dock
om militära flygplan som
inte sällan var beväpnade! Frösön,
Vännäs, Kallaxheden och Kalix utsågs till fasta
nödlandningsplatser, men i praktiken kom bara F 4 Frösön att
användas och då för normal mellanlandning. Även speciella
ambulansflygplan mellanlandade ofta på F 4 för tankning och
tillsyn. Någon brist på tyska militärflygplan i luften ovanför
Jämtland var det verkligen inte! Kurirflygavtalet
med Tyskland upphörde den 5 maj 1944 men ända fram till mars 1945
fortsatte Luftwaffe att transportera personal och material över
Sverige, dock utan
mellanlandningar.
Den
3 mars 1942 nödlandade en obeväpnad Focke-Wulf Fw 58 vid
Sandviken på sjön Torröns
is (Torrön ligger i norra Åre kommun, nära den norska gränsen).
Den var på väg från Bergen till Trondheim men hade tvingats nödlanda
pga felnavigering och bränslebrist. Enligt en berättelse ska en man från byn tagit sparken ut på isen för att se
vad som pågick. Men när han kom fram och såg hakkorset på
flygplanskroppen samt medlemmar
ur besättningen med pistol i hand, ska han ha blivit så rädd att
han raskt sparkade hemåt och sprang till skogs! Hur det än må vara
med den saken blev i alla fall omhändertagna av boende i trakten, tills dess att militär anlänt
till platsen. ”När du får oväntat besök”, som det heter i
kaffe-reklamen…
Efter
tankning kunde flygplanet den 5 mars flyttas till F 4 Frösön. De
bägge besättningsmännen förhördes av Fo-staben i Östersund och
kunde den 7 mars återvända med ett passerande tyskt militärtåg
till Trondheim. Flygplanet transporterades via järnväg till Norge
den 22 mars 1942.
Några
månader senare var det åter dags för ett brittiskt flygplan att
söka sin tillflykt till Sverige. I samband med ett spaningsuppdrag
norr om Trondheim den 4 augusti 1942 besköts och skadades en Supermarine Spitfire PR Mk. IV allvarligt av tyskt luftvärn. Piloten, P/O L. Whitaker, valde då
att flyga i riktning mot Sverige. Då flygplanet efter ett tag
uppvisade allvarliga motorproblem valde piloten att hoppa med
fallskärm. Strax efter slog Spitfiren i marken nära Lillåsvallen i
Härjedalen (strax sydväst om Funäsdalen).
 |
| En Spitfire av samma typ (PR Mk. IV) som störtade nära Funäsdalen den 4 augusti 1942. Foto: Imperial War Museum. © IWM (ATP 12234C). |
Whitaker
var först osäker på om han landat i Sverige eller Norge. När han
såg folk närma sig valde han att gömma sig i skogen. Så småningom
vågade han sig dock fram och blev förd till en fäbodvall där han
blev omhändertagen av svensk militär. Den förste svenska officeren
på plats var ingen mindre än HKH Prins Carl Johan Bernadotte!
Enligt en ögonvittnesskildring av Lennart Nilsson, Ljusnedal, så
omfamnade Prins Carl Johan och Whitaker varandra då det
visat sig att de gått i samma skola en gång i tiden, förmodligen i
England. Världen är liten ibland.
Efter
förhör fördes Whitaker till Falun för internering. Han återvände
till England den 5 april 1943, återgick i flygtjänst vid 161
sqn och omkom över Frankrike 1944. Det störtade flygplanet i Härjedalen bärgades
men dessvärre stals många delar av civila på platsen. Resterna av
flygplanet fördes till F 4 där det senare såldes som skrot.
Det
skulle dröja ända till 1945, det sista krigsåret, innan ett till
utländskt flygplan nödlandade i Jämtland. Eller, rättare sagt,
dess besättning. Den 23 februari 1945 hoppar fyra tyska flygare med
fallskärm över Tulleråsen i Offerdal. Efter uppdrag över Atlanten
i en Junkers Ju 188 A-3 hade de av misstag navigerat in över
Sverige. Pga bränslebrist och tekniskt fel valde de
att lämna flygplanet, som dock fortsatte att flyga och störtade mot
ett fjäll i Norge. I detta sena skede av kriget kan man förstås
spekulera i om besättningen bestämt sig för att desertera till
Sverige och medvetet skickat flygplanet mot Atlanten i hopp om att
det skulle försvinna. Så blev nu inte fallet. Besättningen
omhändertogs av svensk militär men tilläts ganska omgående
återvända till Norge.
 | |
| En Junkers Ju 188 A-3. Foto: Bundesarchiv, Bild 101I-496-3500-15 / Bankhard / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5412491 |
Dessa
tyskar skulle förresten inte bli de sista utländska soldaterna som
hoppade med fallskärm in i Jämtland under kriget. En månad senare,
under natten till den 25 mars 1945,
vaknade byborna i Lien i Krokoms kommun till ljudet av ett flygplan
som passerade på låg höjd. Morgonen därpå upptäcktes en grupp
män med fallskärmar, vapen och utrustning ute på Landösjöns is.
Av misstag hade fem soldater ur OSS NORSO, på väg till uppdrag i
Norge, istället släppts över Sverige. Du kan läsa mer om den
spännande historien här.
Det
finns förstås, utöver dessa dokumenterade och bekräftade fall,
massor av berättelser och rykten om nödlandade flygplan som ligger
dolda i sjöar och på avlägsna platser i länet. Sanningshalten i
dessa berättelser är ofta svår att bedöma. Oftast handlar det om
händelser långt bak i tiden, andra- och tredjehandsskildringar där
platser, tider och skeenden blandats ihop. Men vem vet? Så sent som
2017 hittades resterna efter ett tyskt jaktplan begravt i en mosse på
Nordjylland i Danmark. Det är fullt möjligt att det finns störtade
plan från andra världskriget kvar att hitta i länet. Och för den
flyghistoriskt intresserade är varje ledtråd värd att undersöka
lite närmare.
Källor:
Wegmann, R. (2008).
Brittiska nödlandare 1940-1945.
Widfeldt,
B. (2007). Tyska nödlandare 1939-1945.
Händelser i Storlien 1939-1943:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=210997
Händelser i Storlien 1939-1943:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=210997
Heinkel He 111 H-2:
Fairey Swordfish
Mk.I:
Spitfire PR Mk.IV:
Junkers Ju 188 A-3:
