Rester av vallarna vid Andersö skans. Foto: Steven Hellan. |
Inte
långt ifrån Östersund och Frösön, i de centrala delarna av
Storsjöbygden, ligger Andersön. Här påbörjades år 1651 bygget
av en omfattande skans, som inte bara skulle skydda mot den
dansk-norska fienden, utan även fungera som administrativt och
ekonomiskt centrum i den nyerövrade regionen. Hade den blivit
verklighet är det inte omöjligt att länets första stad grundats
här. Nu blev det inte så. Projektet drog ut på tiden och när krig
ånyo bröt ut 1657 var skansen långt ifrån färdigställd.
Jämtland
och Härjedalen, som länge varit krigskådeplats mellan svenska och
dansk-norska kungar, hade efter freden i Brömsebro 1645 slutligen
blivit svenska landskap. Under
en ceremoni vid Frösö skans den 31 oktober 1645 överlämnades
Jämtland officiellt till Sverige. Hans
Strijk blev nyutnämnd guvernör.
Den svenske kommissarien Johan Berndes, landshövding över Öster-
och Västerdalarna, fick överta nycklarna till Frösö skans.
Jämtland hade blivit
svenskt men hotet från väst kvarstod.
Som
ett led i försvaret av de nyerövrade landskapen beslöt drottning
Kristina 1646 att ett nytt regemente skulle bildas. Regementet skulle
bestå av manskap från Jämtland, Härjedalen, Ångermanland och
Medelpad. Thomas Gärffelt utsågs till dess
överste och chef.
Jämtlands,
Medelpads och Ångermanlands regemente, eller
Thomas
Gärffelts regement, som
det också kom att kallas, skulle senare komma att delta i slaget vid
Nowy Dwór 1655 (Karl X Gustafs polska krig).
![]() | |
Den södra udden av Andersön där skansen var placerad. På den här sidan av det smala sundet kan man se ruinerna efter Sunne g:a kyrka. Foto: Jan Norrman (1996-09-06). |
Det
fasta försvaret i form av skansar skulle också ses
över. Uppdraget gick till major Mathias Franken, tidigare chef vid
Kårböle skans. Franken
var långt ifrån nöjd med det han såg. Bl a Frösö och Mörsils
skansar var i mycket dåligt skick, och Franken fick utföra
reparationer så gott det gick.
Redan
1645 hade dock tidigare nämnda Johan Berndes i ett brev till Axel
Oxienstierna föreslagit
uppförandet av ”en
stenskans eller ett slott” i
Jämtland. 1647 skickades fortifikationsingenjör Peter Clarman för
att undersöka möjligheterna för detta. Tillsammans
med bl
a landshövding
Strijk undersöktes lämpliga platser och slutligen bestämde man sig
för den södra udden av Andersön, skiljt av ett smalt sund från
Sunne g:a kyrka. Clarmans ritningar godkändes och 1648 kunde
drottning Kristina godkänna byggandet av en ny skans i Jämtland.
![]() |
Peter Clarmans ritning över Andersö skans utförd 1648 (KrA). |
Tittar
man på Peter Clarmans ritning ser man att det var ett omfattande
försvarsverk som planerades, en sluten sexhörning med bastioner i
alla hörn och ett helt stadskvarter innanför murarna. Tanken var
att skansen inte bara skulle försvara området utan också utgöra
ett centrum för administration och handel.
Det
skulle dock dröja till
1651 innan arbetet påbörjades. Enorma mängder material beställdes
från traktens bönder och överste Thomas Gärffelt fick i uppdrag
att förse bygget med manskap. Men arbetet gick oerhört långsamt.
Dels försvårades arbetet av den steniga och besvärliga terrängen.
Dels
var
motivationen låg, både hos den inhemska befolkningen och de inhyrda
knektarna. Bristen på mat ledde ofta till att manskapet protesterade
och rymde, och bygget avstannade flera gånger.
Inför
ett förnyat krigshot omdirigerades så småningom resurserna för
att istället restaurera
den gamla skansen vid Kungsgården på Frösön. På försommaren
1657 anlände fortifikationsingenjör Peter Lindeström till Jämtland
för att färdigställa reparationerna på Frösö skans. Men tiden
var knapp. Den 1 juni förklarade Danmark krig mot Sverige och i
augusti invaderade norska trupper Jämtland. Den
10 september påbörjades belägringen av skansen på Frösön.
Vallgraven vid Andersö skans. Foto: Steven Hellan. |
Arbetet
med Andersö skans återupptogs aldrig. Men än idag kan man se
resterna av vallarna, vallgraven, gamla husgrunder och rester av
kalkugnar. Området är vackert beläget inom ett naturreservat och
väl värt ett besök.
Källor:
Krutrök
över Jämtland – skansarnas intressanta historia av
Erik J Bergström (2001).
Jämtland
och Härjedalens historia, tredje delen (1645-1720)
av Janrik Bromé (1954).