20 oktober 2018

Nödlandningar i Jämtlands län 1940-1945


Det första brittiska flygplanet som nödlandade i Jämtland (och Sverige) under andra världskriget: En Fairey Swordfish Mk.I med beteckning L2860 tillhörande 325 sqn, Royal Navy. Foto: Gösta Sundberg (trolig).

Under andra världskriget nödlandade eller havererade fler än 300 utländska militärflygplan på svenskt territorium. Merparten av dessa kom från Tyskland, Storbritannien och USA. Av dessa finns fem dokumenterade fall som ägde rum i Jämtland och Härjedalen.

Tysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 var en brutal väckarklocka för många svenskar. Andra världskriget var plötsligt väldigt nära och frågan som alla ställde var: Skulle Sverige också invaderas av den tyska krigsmakten? I Jämtland och Härjedalen skickades i all hast militär till gränsen mot Norge. Den 17 april besköts ett tyskt plan av ett svenskt luftvärnsautomatkanonbatteri vid Storlien. Efter denna incident skedde överflygningar av tyska plan vid Storlien på daglig basis och bemöttes av svensk luftvärnseld. Det finns dock inga uppgifter om att något tyskt plan skulle ha skjutits ned eller skadats i området.

Den första nödlandningen i Jämtland ägde rum klockan 05:30 på morgonen den 3 juni 1940. En Heinkel He 111 H-2, som drabbats av felorientering till följd av nedisade instrument, tvingades nödlanda på en myr i närheten av Gäddede. Svensk militär, tillhörande ett bevakningskompani från Jämtlands fältjägarregemente I 5, var snabbt på plats och kunde ta hand om besättningen på fyra man. Besättningen internerades på Kronobergshed fram till den 12 juli 1940. Flygplanet undersöktes och demonterades av personal från F 4 Frösön, varefter det så småningom skickades med järnväg till Tyskland den 23 november.


Tysk Heinkel He 111 H-2 som nödlandat på en myr i närheten av Gäddede. Foto: Edvin Johansson.

I samband med neutralitetsdeklarationen 1939 hade Sverige tydliggjort att samtliga främmande flygplan som kränkte gränserna skulle beskjutas. I händelse av att flygplan landade i Sverige skulle både flygplan och besättningar omhändertas. Ett läger för nödlandade tyska flygare upprättades i Kronobergshed hösten 1939. Genom utväxling av brittiska flygare och annan militär personal kunde så småningom samtliga tyskar återvända hem och lägret stängas den 12 juli 1940. Men då kriget fortsatte kom så småningom nya läger att öppnas.

Det första brittiska militärflygplanet att nödlanda i Jämtland (och Sverige) var en Fairey Swordfish Mk.I. Trots att Norge hade kapitulerat den 10 juni fortsatte Royal Navy att utföra attacker mot tyska mål i landet, bl a från hangarfartyg utmed kusten. Natten mot den 22 september 1940 lyfte sammanlagt 11 st. Fairey Swordfish samt 6 st. Blackburn Skua från HMS Furious för att bomba fartygsmål i Trondheims hamn. Efter utfört uppdrag satte flygplan L2860 (en Swordfish från 825 sgn) kurs tillbaka mot hangarfartyget, men efter att ha misslyckats med att lokalisera det i mörkret valde besättningen istället att försöka nå Sverige. Utan kartor över Sverige och med sinande bränsletankar valde man att nödlanda på sjön Krycktjärn, c:a 9 km öster om Stugun. Innan dess hade man flugit längs med sjön Gesunden flera gånger och varit nära att bli beskjutna av ett LV-batteri på Forsberget vid Krångede kraftstation.

Besättningen på tre man klarade sig oskadda och blev först omhändertagna av lokal polis, för att sedan överlämnas till personal från F 4. Två av besättningsmännen fick resa hem till Storbritannien i december 1940 medan den tredje fick vänta till den 9 september 1941. Flygplanet sattes under bevakning men utsattes, enligt uppgifter, för plundring dessförinnan. Bl a ska sporrhjulet och radion ha försvunnit. Efter bärgning forslades planet till F 4 på Frösön där det demonterades. Delar skickades till SAAB och Flygförvaltningen för undersökningar. Kropp och vingar såldes som skrot medan motor, propeller och andra delar lagrades vid F 3 Malmen.


Fairey Swordfish Mk.I som nödlandade vid Krycktjärn i närheten av Stugun den 22 september 1940. Foto: Gösta Sundberg (trolig).
Ytterligare en bild från haveriplatsen vid Krycktjärn. Foto: Runo Stenström.

Det skulle nu dröja ett och ett halvt år innan nästa nödlandning ägde rum i Jämtland. Med det inte sagt att främmande krigsmakt slutade använda sig av svenskt luftrum. Den 9 juli 1941 tecknades ett första avtal mellan Tyskland och Sverige om ”kurirflygningar” över svenskt territorium. Det rörde sig om transporter av personal, förnödenheter och krigsmaterial. Enligt avtalet skulle flygningarna ske utefter tre bestämda linjer och anmälas i förväg till försvarsstaben. Trafiken skulle dessutom skötas av främst civila, obeväpnade flygplan. Oftast rörde det sig dock om militära flygplan som inte sällan var beväpnade! Frösön, Vännäs, Kallaxheden och Kalix utsågs till fasta nödlandningsplatser, men i praktiken kom bara F 4 Frösön att användas och då för normal mellanlandning. Även speciella ambulansflygplan mellanlandade ofta på F 4 för tankning och tillsyn. Någon brist på tyska militärflygplan i luften ovanför Jämtland var det verkligen inte! Kurirflygavtalet med Tyskland upphörde den 5 maj 1944 men ända fram till mars 1945 fortsatte Luftwaffe att transportera personal och material över Sverige, dock utan mellanlandningar.

Den 3 mars 1942 nödlandade en obeväpnad Focke-Wulf Fw 58 vid Sandviken på sjön Torröns is (Torrön ligger i norra Åre kommun, nära den norska gränsen). Den var på väg från Bergen till Trondheim men hade tvingats nödlanda pga felnavigering och bränslebrist. Enligt en berättelse ska en man från byn tagit sparken ut på isen för att se vad som pågick. Men när han kom fram och såg hakkorset på flygplanskroppen samt medlemmar ur besättningen med pistol i hand, ska han ha blivit så rädd att han raskt sparkade hemåt och sprang till skogs! Hur det än må vara med den saken blev i alla fall omhändertagna av boende i trakten, tills dess att militär anlänt till platsen. ”När du får oväntat besök”, som det heter i kaffe-reklamen…

Efter tankning kunde flygplanet den 5 mars flyttas till F 4 Frösön. De bägge besättningsmännen förhördes av Fo-staben i Östersund och kunde den 7 mars återvända med ett passerande tyskt militärtåg till Trondheim. Flygplanet transporterades via järnväg till Norge den 22 mars 1942.

Några månader senare var det åter dags för ett brittiskt flygplan att söka sin tillflykt till Sverige. I samband med ett spaningsuppdrag norr om Trondheim den 4 augusti 1942 besköts och skadades en Supermarine Spitfire PR Mk. IV allvarligt av tyskt luftvärn. Piloten, P/O L. Whitaker, valde då att flyga i riktning mot Sverige. Då flygplanet efter ett tag uppvisade allvarliga motorproblem valde piloten att hoppa med fallskärm. Strax efter slog Spitfiren i marken nära Lillåsvallen i Härjedalen (strax sydväst om Funäsdalen).


En Spitfire av samma typ (PR Mk. IV) som störtade nära Funäsdalen den 4 augusti 1942. Foto: Imperial War Museum. © IWM (ATP 12234C).

Whitaker var först osäker på om han landat i Sverige eller Norge. När han såg folk närma sig valde han att gömma sig i skogen. Så småningom vågade han sig dock fram och blev förd till en fäbodvall där han blev omhändertagen av svensk militär. Den förste svenska officeren på plats var ingen mindre än HKH Prins Carl Johan Bernadotte! Enligt en ögonvittnesskildring av Lennart Nilsson, Ljusnedal, så omfamnade Prins Carl Johan och Whitaker varandra då det visat sig att de gått i samma skola en gång i tiden, förmodligen i England. Världen är liten ibland.

Efter förhör fördes Whitaker till Falun för internering. Han återvände till England den 5 april 1943, återgick i flygtjänst vid 161 sqn och omkom över Frankrike 1944. Det störtade flygplanet i Härjedalen bärgades men dessvärre stals många delar av civila på platsen. Resterna av flygplanet fördes till F 4 där det senare såldes som skrot.

Det skulle dröja ända till 1945, det sista krigsåret, innan ett till utländskt flygplan nödlandade i Jämtland. Eller, rättare sagt, dess besättning. Den 23 februari 1945 hoppar fyra tyska flygare med fallskärm över Tulleråsen i Offerdal. Efter uppdrag över Atlanten i en Junkers Ju 188 A-3 hade de av misstag navigerat in över Sverige. Pga bränslebrist och tekniskt fel valde de att lämna flygplanet, som dock fortsatte att flyga och störtade mot ett fjäll i Norge. I detta sena skede av kriget kan man förstås spekulera i om besättningen bestämt sig för att desertera till Sverige och medvetet skickat flygplanet mot Atlanten i hopp om att det skulle försvinna. Så blev nu inte fallet. Besättningen omhändertogs av svensk militär men tilläts ganska omgående återvända till Norge.


En Junkers Ju 188 A-3. Foto: Bundesarchiv, Bild 101I-496-3500-15 / Bankhard / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5412491

Dessa tyskar skulle förresten inte bli de sista utländska soldaterna som hoppade med fallskärm in i Jämtland under kriget. En månad senare, under natten till den 25 mars 1945, vaknade byborna i Lien i Krokoms kommun till ljudet av ett flygplan som passerade på låg höjd. Morgonen därpå upptäcktes en grupp män med fallskärmar, vapen och utrustning ute på Landösjöns is. Av misstag hade fem soldater ur OSS NORSO, på väg till uppdrag i Norge, istället släppts över Sverige. Du kan läsa mer om den spännande historien här.

Det finns förstås, utöver dessa dokumenterade och bekräftade fall, massor av berättelser och rykten om nödlandade flygplan som ligger dolda i sjöar och på avlägsna platser i länet. Sanningshalten i dessa berättelser är ofta svår att bedöma. Oftast handlar det om händelser långt bak i tiden, andra- och tredjehandsskildringar där platser, tider och skeenden blandats ihop. Men vem vet? Så sent som 2017 hittades resterna efter ett tyskt jaktplan begravt i en mosse på Nordjylland i Danmark. Det är fullt möjligt att det finns störtade plan från andra världskriget kvar att hitta i länet. Och för den flyghistoriskt intresserade är varje ledtråd värd att undersöka lite närmare.



Källor:

Wegmann, R. (2008). Brittiska nödlandare 1940-1945.

Widfeldt, B. (2007). Tyska nödlandare 1939-1945.


Händelser i Storlien 1939-1943:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=210997

Heinkel He 111 H-2:

Fairey Swordfish Mk.I:

Spitfire PR Mk.IV:

Junkers Ju 188 A-3:



1 kommentar:

  1. Högintressant och spännande läsning !

    SvaraRadera