5 januari 2018

Det bortglömda krigsflygfältet



Start- och landningsbana vid Hallvikens flygfält. Foto: Steven Hellan.

I den lilla jämtländska byn Hallviken, 1,5 mil söder om Strömsund, ligger det som en gång i tiden var krigsflygfält nr. 27. Flygfältet anlades åren 1940-43 och Hallviken blev en av de största krigsflygbaser som byggdes i Sverige under andra världskriget. Flygfältet öppnades så småningom även för civil luftfart och mellan 1969-74 fanns fasta flyglinjer till Sundsvall och Stockholm (Bromma). Idag står de gamla ladvärnen dolda i tät skog och banan är i dåligt skick. Ett flyghistoriskt minne bleknar sakta bort.

I slutet av 1930-talet uppmärksammades inom Flygvapnet behovet av krigsflygplatser, dvs. hemliga baser avsedda att användas i händelse av ofred. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle det finnas sju fasta flygflottiljer i Sverige. Men behovet av fasta krigsbaser hade förbisetts. Enligt rapporter var läget så allvarligt att Flygvapnet riskerades att slås ut redan på marken vid ett eventuellt angrepp. Något behövde göras omgående.

Hallvikens flygfält från luften. Fotot är från 2010 (Picasa).

1938 fick SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) i uppdrag att hitta lämpliga platser för anläggandet av krigsflygbaser. Totalt 180 tänkbara områden undersöktes. Våren 1939 kunde 40 möjliga platser presenteras. I Jämtland undersöktes 18 platser men inga av dessa ansågs till en början lämpliga. Men efter att regeringen i juni 1939 beviljat medel för upprättandet av 20 krigsflygfält utpekades trots allt Optand (mellan Östersund och Brunflo) och Hallviken (1,5 mil söder om Strömsund) som tänkbara alternativ.

Behovet av krigsflygfält aktualiserades i allra högsta grad i samband med andra världskrigets utbrott hösten 1939. Regeringen sköt till extra pengar och antalet planerade krigsflygfält ökades från 20 till 35 (under hela beredskapstiden skulle sammanlagt 39 st. anläggas). Det fastställdes att två skulle placeras i Jämtland, närmare bestämt i Optand och Hallviken, som tidigare föreslagits. Den ursprungliga kostnaden för anläggandet av ett krigsflygfält i Hallviken hade beräknats till 318 200 kr, men den summan skulle så småningom passeras med råge. När kostnaderna för fältarbetena summerades i november 1947 uppgick de till 3 904 539 kr! Hallvikens krigsflygfält blev det i särklass dyraste som anlades i Sverige under kriget.

Sensommaren 1941 hade hade arbetet på krigsflygfält nr. 27 i Hallviken dragit igång på allvar, men bygget fortskred långsamt. Fältet blev i stort sett flygbart hösten 1942 och färdigställdes helt 1943. Den långa arbetstiden berodde dels på de besvärliga markförhållandena och dels på oerfarna entreprenörer. Som mest var 850 personer och 110 lastbilar sysselsatta vid bygget.

Flygfältet utformades för att i möjligaste mån vara svår att upptäcka från luften. Fältets omgivningar skulle vara oregelbundna och fick inte bestå av en homogen yta. Byggnader skulle kamoufleras. Sammanlagt 24 flygplansvärn byggdes, varav 14 sk. ”ladvärn” (hangarer kamouflerade som ladugårdar eller bostadshus), samt åtta förläggningsbaracker, övriga baracker, förråd, värn och skyddsrum. Luftförsvaret bestod av 4 stycken 7,5 cm lvkan (luftvärnskanon), 5 stycken 40 mm lvakan (luftvärnsautomatkanon), 12 stycken 20 mm lvakan, samt 4 stycken dubbla lvksp (luftvärnskulspruta). I de fall fältet riskerade att hamna i fiendens händer skulle banorna sprängas. Därför konstruerade man också 180 st. minkamrar. 

Det var denna typ av lätta bombflygplan, SAAB B17, som stationerades vid Hallvikens flygfält under 2:a världskriget.

Det var i huvudsak bombflygplanet SAAB B17 som stationerades här under kriget. Kungliga Jämtlands flygflottilj F 4, som ansvarade för fältet, hade i enlighet med försvarsbeslutet 1936 ombildats till ett lätt bombförband. För det fasta försvaret av flygfältet ansvarade luftvärnsregementet Lv 5 i Sundsvall. 

Hallvikens flygfält fortsatte att användas för militärt bruk efter kriget. Den 20 juli 1955 avhemligades det och öppnades för civil trafik. Motortävlingar anordnades på fältet under 60- och 70-talet (Här kan ni se bilder). Mellan 1969-74 fanns fasta flyglinjer till Sundsvall och Stockholm (Bromma) men de fick läggas ner pga. dålig lönsamhet. Flygfältet är idag obemannat men fortfarande öppet för trafik. Under somrarna används det av skogsbrandflyget, Östersunds flygklubb och Strömsunds flygklubb.

Flygfältets glansdagar är dock ett minne blott. Runt om fältet och i den närliggande byn finns ett tiotal ladvärn från beredskapen bevarade. Dessa är relativt unika men håller delvis på att förfalla. Vid flygfältet i Optand (krigsflygfält nr. 26) finns liknande ladvärn, som av länsstyrelsen i Jämtland förklarats som byggnadsminnen värda att bevara.

Karta över Hallvikens flygfält från 1957. Källa: Krigsarkivet.


Flygledartorn. Foto: Steven Hellan.

Ladvärn vid Hallvikens flygfält. Denna hangar var gulmålad och kamouflerad som bostadshus. Notera hörnfönstrena i funkisstil! Foto: Steven Hellan.

Ladvärn. Foto: Steven Hellan.

Ladvärn. Foto: Steven Hellan.

Detaljer på ladvärn. Foto: Steven Hellan.

Förfallet ladvärn. Foto: Steven Hellan.

Förfallet ladvärn. Foto: Steven Hellan.


LS-torn (luftbevakningsstation) m/56 i anslutning till flygfältet i Hallviken. Foto: Steven Hellan.

Detta ladvärn ligger en bit ifrån Hallvikens flygfält, i anslutning till en gård. I betydligt bättre skick än de vid själva flygfältet. Foto: Steven Hellan.


Interiör av ladvärn. Dessa vajerspel användes för att öppna ena långsidan av hangaren. Väggen var uppdelad i flera segment som sänktes ner separat. Följande länk visar hur det ser ut i praktiken: http://www.sffsto.se/NorsemaniladvarnpaSka.htm

Interiör av ladvärn. Vajrar fästa vid portarna i ena långväggen. Hela långsidan kunde öppnas i olika segment. http://www.sffsto.se/NorsemaniladvarnpaSka.htm

Instruktioner. Foto: Steven Hellan.

Källor:

Hallviken, Wikipedia-artikel:

Hallvikens flygfält, Wikipedia-artikel:

Historik från Strömsunds flygklubb:

Törnell, Bernt. (2007), Svenska militära flygbaser, FORTV Rapport 2007:1 :

Ericsson, Per. (2006), ”Arbetsplats 27” - Fält 26 Optand, FORTV Rapport 2006:2 :

Artikel i Länstidningen 2009:


4 kommentarer:

  1. Mycket informativt, tack! Påminner om Brattforshedens "Krigsflygfält nr 16" (en mil öster om Molkom i Värmland) som nu, sedan 2003 är kulturminnesmärkt.

    SvaraRadera
  2. Superintressant, vilka resurser som fanns👍

    SvaraRadera
  3. Mycket intressant, har ibte varit där sen jag var liten utom att åka fram och vända. måste ägna en dag åt att gå runt och utforska nästa gång 😊

    SvaraRadera