FOTOALBUM: Jägarövning i Åre 1979

Samtliga bilder är hämtade från digitaltmuseum.se.

Ammunitionsfabriken som blev skidtunnel

Räls leder in i den gamla ammunitionsfabriken. Fotot är taget innan ombyggnationen. Foto: Steven Hellan.

Lördagen den 23 september 2017 invigdes världens längsta skidtunnel i ett berg. Fem år efter Bräcke kommun köpt Fortifikationsverkets hemliga anläggning i Björkberget, strax utanför Gällö, kunde skidåkare ta de första stavtagen i det som en gång varit en militär ammunitionsfabrik.

Under mellankrigstiden drabbades det svenska försvaret av omfattande nedskärningar. Men när mörka moln åter hopades på den europeiska horisonten förändrades läget. Inför hotet om ett nytt storkrig gällde det att snabbt ställa om och förbättra försvarsförmågan samt den inhemska vapen- och ammunitionsproduktionen. Som ett led i detta bildades Statens ammunitionsnämnd (SAN). Det var denna nämnd som fattade beslut om att en fabrik för tillverkning samt lagerhållning av ammunition skulle anläggas i Björkberget utanför Gällö i Jämtland.

Rykten gör gällande att första gången Gällöborna fick höra talas om det blivande bygget så var det via sovjetisk radios svenskspråkiga sändningar (!) tidigt 1940. Hur det nu än var med den saken så påbörjades arbetet med anläggningen samma år, under ledning av Försvarets fabriksstyrelse (FFS). Arbetet gick undan men dessvärre inte utan olyckor: Tre arbetare dog vid sprängningsolyckor och en av förgiftning orsakad av spränggaser. I mars 1942 kunde delar av bergrummen tas i bruk för förrådsdrift och till hösten var 80 personer anställda. 1945 invigdes anläggningen av kung Gustav V.

Skiss över Gällöverken. Skidtunnelns sträckning ses inritad.

En av ingångarna i berget. Fotot är taget under ombyggnationen. Foto: Steven Hellan.

Den färdiga ammunitionsfabriken omfattade 12.000 m² och bestod av förråd, ammunitionsverkstad, maskinavdelning, vakthållningsavdelning, mekanisk verkstad, snickeri och kontor. Dubbla järnvägsspår ledde in i anläggningen. Utanför själva berget fanns en byggnad som inrymde omklädningsrum, kök och matsal. Som mest arbetade 125-150 personer i anläggningen. Den huvudsakliga verksamheten bestod av ammunitionstillverkning och hylsrevideringen.

Organisatoriskt kom ammunitionsfabriken i Gällö att tillhöra den statliga myndigheten Kungliga krigsmaterialnämnden, KKV (ombildat från Statens krigsmaterialnämnd 1943, tidigare Statens ammunitionsnämnd, se ovan). Myndigheten upphörde 1954 och ansvaret övertogs av Kungliga arméförvaltningen (KAF). 1964 övertogs driften av Försvaret fabriksverk (FFV) och från 1966 fick Gällöverken beteckningen ”MT 502”. 1970 överfördes FFV från försvarsdepartementet till industridepartementet och benämndes sedermera Förenade fabriksverken.

Närskyddsvärn i berget. Foto: Steven Hellan.

Verksamheten i berget var i allra högsta grad hemlig och det är fortfarande svårt att få fram detaljer kring den. Enligt uppgifter tillverkades det bl a detaljer till Saab Bofors AT4 / pansarskott m/86 där. Det mesta av produktion lades ned 1989, men det fanns viss verksamhet (bl a skrotning av hylsor) kvar ända till 1998. Efter det användes berget som ammunitionsförråd av Jämtlands flygflottilj F 4 fram till 2004.

2009 började diskussionerna kring berganläggningens framtid och 2012 gjorde Bräcke kommun en utredning om möjligheterna att anlägga en skidtunnel där. 2013 fattades det formella beslutet och 2014 kunde Bräcke kommun köpa fastigheten av Fortifikationsverket. 2016 påbörjades arbetet med att bygga om den gamla ammunitionsfabriken och den 23 september i år skedde så invigningen av världens längsta skidtunnel i ett berg.

Källor:

Revsunds årskrönika (2013).

SGU. Information från programmet Statligt förorenade områden: Om Förenade Fabriksverken (FFV) (2007).

Uppgifter från tidigare anställda vid Gällöverken.

http://midsweden365.se/historik/

http://www.op.se/jamtland/bracke/folj-med-in-i-galloberget

http://www.ltz.se/jamtland/bracke/spar-i-hemlig-militaranlaggning

Ingången till Gällöberget idag. Foto: Claes Arvidsson.

 

Skidspår inne i berget. Foto: Claes Arvidsson.

Vampiren som störtade på Rödön

Vrakdelar vid nedslagsplatsen efter den J-28 B Vampire som störtade på Rödön den 3:e december 1953. Foto: Steven Hellan.

Den 3:e december 1953 havererade ett jaktflygplan av modell J-28 B Vampire på Rödön, strax efter start från F 4 på Frösön.

Vid start hade piloten fällt in landningsstället innan farten blivit tillräckligt hög och planet gick ner på buken mot startbanan innan det lyckades lyfta. Från flygledartornet såg man att planet började brinna och beordrade piloten att stiga och sedan lämna planet (J-28:an hade ingen katapultstol så piloten fick själv klättra ur). Vampiren störtade i en brant båge ner i en myr på Rödön. Fältflygare Bertil Johansson (senare Mademyr) klarade sig oskadd och landade med sin fallskärm c:a 500 meter från nedslagsplatsen. Planet bärgades aldrig och än idag kan man se nedslagslatsen och några vrakdelar på en myr på Rödön. Det mesta av planet ligger dock dolt under ytan.

Två flygplan J 28 (de Havilland DH 100 Vampire) från F 3 Malmen flyger i rote. Foto: Flygvapenmuseums bildarkiv.

I år är det 70 år sedan de Havilland Vampire introducerades (som det första jetflygplanet) inom det svenska flygvapnet. Totalt skulle över 400 exemplar av olika modeller komma att köpas in. Det sista togs ur bruk 1967. Modellen J-28B var stationerad på Jämtlands flygflottilj F 4 åren 1952-1956.

De Havilland J-28 Vampire var svenska flygvapnets första jetflygplan. Vid den här tiden hade F 4 tre divisioner med vardera 20 st Vampires. Denna J-28 B finns att beskåda på Flyg- och Lottamuseet (Teknikland) i Ope utanför Östersund. Foto: Steven Hellan.

Vrakdelar vid nedslagsplatsen. Foto: Steven Hellan.