 |
| Vid lågvatten kan man ibland få en skymt av de gamla skyddrummen. Foto: Steven Hellan. |
I samband med regleringen av sjön Lossen i början av 1960-talet drabbades den lilla byn Valmåsen i Härjedalen hårt. Ett 70-tal bybor tvingades flytta när ett 15-tal gårdar hamnade under vatten. Än idag, när vattennivån är låg, kan man vandra omkring bland de gamla husgrunderna. Och bland resterna av en militär skans som anlades i byn under andra världskriget.
Den lilla byn Valmåsen ligger vid sjön Lossen (Ljusnans dalgång) i Härjedalen. Byn räknar sina anor från 1741, men ett antal forntida boplatser vittnar om mänsklig aktivitet på platsen betydligt tidigare än så.
När Tyskland ockuperade Norge i början av andra världskriget hamnade Valmåsen plötsligt i händelsernas centrum. Tyska trupper befann sig plötsligt längs med hela vår långa gräns i väst. För svensk del gällde det att snabbt skicka trupp till och befästa möjliga invasionsvägar. Det fasta försvaret i Härjedalen och Jämtland delades upp i fyra delar. Från söder till norr: Härjedalsgruppen, Åregruppen, Hotagsgruppen och Sjulsåsengruppen.
I Härjedalsgruppen förlades stabsplatsen till Funäsdalen. Skansar, eller sk. stödjepunkter, byggdes bl a i Hamradalen / Tänndalen (vägen till Röros i Norge), i Flon söder om Bruksvallarna, i Funäsdalen och i Valmåsen. Valmåsen var en strategiskt viktig plats. Här fanns en bro över Ljusnan och här fortsatte den enda vägen österut mot Hede (med sin järnvägsanslutning) och vidare mot Sveg alternativt Åsarna samt Östersund. Detta var otvivelaktigt en av de viktigare vägarna för en invasionsmakt på väg in i landet.
Skans nr. 7 i Valmåsen skulle vid färdigställandet 1944 komma att bestå av 59 trävärn, 4 skyddsrum uppförda i trä och 13 i betong. Lägg därtill vägspärrar, taggtråd och ev. mineringar. Kartan över skansen upprättad 1943 visar inga linjer med stridsvagnshinder. Däremot förekommer det uppgifter om att sådana ska vara synliga då vattennivån i sjön Lossen är riktigt låg.
För det var till sist dammbygget som skulle komma att besegra skansen i Valmåsen, inte en fiende från väster. Redan efter kriget, i slutet av 1940-talet, började en eventuell reglering av sjön Lossen att diskuteras. Dock dröjde det till 1958 innan ett formellt beslut kunde fattas. Senast hösten 1959 skulle de berörda gårdarna evakueras. När bygget av Lossendammen var färdigt och dammluckorna stängdes 1962 så höjdes sjöns vattennivå med c:a 25 meter. Ett 15-tal gårdar med byggnader och mark låg nu under vatten. Inklusive en stor del av skans nr. 7.
Valmåsen skulle komma att agera militär skådeplats ytterligare en gång. Den gamla bron över Lossen stod fortfarande kvar efter regleringen av sjön. I april 1963 användes den som övningsmål för raketbestyckade J 29:or (Tunnan) från Kungliga Jämtlands Flygflottilj F 4. Ett hundratal personer, däribland ett par skolklasser från Tännäs, fick se när bron sprängdes i luften.
Idag minner bara några få bevarade skyddsrum om den militära aktiviteten i byn under andra världskriget. När vattennivån i sjön Lossen är låg kan man vandra bland de gamla husgrunderna och bli påmind om priset denna lilla by i Härjedalen fick betala för Sveriges framtid. Det är värt att minnas.
Den lilla byn Valmåsen ligger vid sjön Lossen (Ljusnans dalgång) i Härjedalen. Byn räknar sina anor från 1741, men ett antal forntida boplatser vittnar om mänsklig aktivitet på platsen betydligt tidigare än så.
När Tyskland ockuperade Norge i början av andra världskriget hamnade Valmåsen plötsligt i händelsernas centrum. Tyska trupper befann sig plötsligt längs med hela vår långa gräns i väst. För svensk del gällde det att snabbt skicka trupp till och befästa möjliga invasionsvägar. Det fasta försvaret i Härjedalen och Jämtland delades upp i fyra delar. Från söder till norr: Härjedalsgruppen, Åregruppen, Hotagsgruppen och Sjulsåsengruppen.
 |
| Karta över skansen i Valmåsen. |
I Härjedalsgruppen förlades stabsplatsen till Funäsdalen. Skansar, eller sk. stödjepunkter, byggdes bl a i Hamradalen / Tänndalen (vägen till Röros i Norge), i Flon söder om Bruksvallarna, i Funäsdalen och i Valmåsen. Valmåsen var en strategiskt viktig plats. Här fanns en bro över Ljusnan och här fortsatte den enda vägen österut mot Hede (med sin järnvägsanslutning) och vidare mot Sveg alternativt Åsarna samt Östersund. Detta var otvivelaktigt en av de viktigare vägarna för en invasionsmakt på väg in i landet.
Skans nr. 7 i Valmåsen skulle vid färdigställandet 1944 komma att bestå av 59 trävärn, 4 skyddsrum uppförda i trä och 13 i betong. Lägg därtill vägspärrar, taggtråd och ev. mineringar. Kartan över skansen upprättad 1943 visar inga linjer med stridsvagnshinder. Däremot förekommer det uppgifter om att sådana ska vara synliga då vattennivån i sjön Lossen är riktigt låg.
 |
| Ytterligare ett skyddsrum i Valmåsen. Detta låg tillräckligt högt för att klara sig vid regleringen. Foto: Steven Hellan. |
För det var till sist dammbygget som skulle komma att besegra skansen i Valmåsen, inte en fiende från väster. Redan efter kriget, i slutet av 1940-talet, började en eventuell reglering av sjön Lossen att diskuteras. Dock dröjde det till 1958 innan ett formellt beslut kunde fattas. Senast hösten 1959 skulle de berörda gårdarna evakueras. När bygget av Lossendammen var färdigt och dammluckorna stängdes 1962 så höjdes sjöns vattennivå med c:a 25 meter. Ett 15-tal gårdar med byggnader och mark låg nu under vatten. Inklusive en stor del av skans nr. 7.
 |
| Valmåsen 1956. Utsikt från landsvägen ned mot sjön Lossen, Grönstackviken och g:a gästgivargården. Idag ligger detta under vatten. I bakgrunden syns Rambergets profil. Foto: Olof Ekberg / Riksantikvarieämbetet. |
Valmåsen skulle komma att agera militär skådeplats ytterligare en gång. Den gamla bron över Lossen stod fortfarande kvar efter regleringen av sjön. I april 1963 användes den som övningsmål för raketbestyckade J 29:or (Tunnan) från Kungliga Jämtlands Flygflottilj F 4. Ett hundratal personer, däribland ett par skolklasser från Tännäs, fick se när bron sprängdes i luften.
Idag minner bara några få bevarade skyddsrum om den militära aktiviteten i byn under andra världskriget. När vattennivån i sjön Lossen är låg kan man vandra bland de gamla husgrunderna och bli påmind om priset denna lilla by i Härjedalen fick betala för Sveriges framtid. Det är värt att minnas.
 |
| Valmåsen. Foto: Steven Hellan. |
 |
| Valmåsen. Foto: Steven Hellan. |
Källor:
Valmåsen, Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Valm%C3%A5sen
Valmåsen, Gård- och Säterarkivet (GOSA):
http://www.gosa.info/by/html/valmasen.html
Facebook-gruppen "Valmåsen":
https://www.facebook.com/groups/1688884311409144/
Artikel i Östersunds-Posten 1963-04-26: "F 4-tunnor anföll bron".
Gustavsson, Ingvar m fl. (2003). Jämtlands fältjägarregemente, band 3.
Gustavsson, I. Hjelm, G. Westerberg, L. (1997). Östersunds/Jämtlands försvarsområde. En minnesskrift.
Det roligaste jag visste när jag var liten var att få åka häst med militären.När dom tröttnade på mig hotade dom med att spränga varpå jag sprang hem och gömde mig
SvaraRadera